Det kan inte längre undgå någon att vi människor och vår planet står inför många utmaningar. Ökade koldioxidutsläpp som bidrar till global uppvärmning, livsmedelsförsörjning för en växande befolkning, vattenbrist och minskade naturliga livsmiljöer hotar både människor, djur och den biologiska mångfalden på vår planet. Men hur kan insekter bidra till en lösning på den globala miljökrisen?

Koldioxidutsläpp

Produktionen av protein från traditionella källor som nötkött, kyckling och fläsk står idag för stora koldioxidutsläpp. Forskningen är tydlig; minskad köttkonsumtion hos människor är en nyckelfaktor för att minska vårt klimatavtryck, men visste du att våra husdjur står för cirka 25% av köttkonsumtionen? En ny studie från Finland slår också fast att att ersätta traditionella proteinkällor med insekter kan minska vår miljöpåverkan med 80%.

Vår insektsfarm drivs 100 % förnybar energi; el från vind- och solenergi. Nedan jämför vi koldioxidutsläpp för att producera 1 gram protein från insekter jämfört med 1 gram protein från nötkött.

Klimatutsläpp av insektsprotein Markanvändning & biologisk mångfald

Det krävs stora arealer för att föda upp boskap och köttproducerande djur. Mer än 80% av dagens jordbruksmark används idag för kött- och mjölkproduktion. Ökad spridning av människor och vår djurhållning hotar viktiga ekosystem på både land och vatten. Visste du att av alla däggdjur i världen står vilda djur i dag för endast 4% , och mycket av detta beror på att deras naturliga livsmiljöer inte längre existerar?

20 ton insekter kan födas upp på ytan av en tennisbana, och vår insektsfarm kan producera 10 000 ton protein på en hektar på ett år! Om vi ​​börjar använda våra resurser mer klokt kan vi avvara mer mark för vildmark och livsviktiga ekosystem. Markanvändning vattenanvändning insektsprotein

Foder & livsmedelsproduktion

Stora områden runt om i världen används för att odla foder som i sin tur används till boskap, som i sin tur används till mat... Detta är en onödig omväg och ett slöseri med dyrbara resurser. I Sverige används två tredjedelar av spannmålet som odlas till livsmedelsproducerande djur , spannmål som istället kunde ha använts direkt som livsmedel. Över 95 % av den soja vi importerar till Europa används som foder för köttproducerande djur , och den har ofta odlats på skövlad regnskogsmark, vilket ytterligare bidrar till att förstöra naturliga livsmiljöer.

Om vi skulle upphöra med kött- och mejeriproduktion skulle jordbruksmarken kunna minskas med mer än 75 procent, en yta lika stor som USA, Kina, EU och Australien tillsammans – och ändå lyckas föda världens befolkning.

Våra insekter lever bara på växtbaserade matrester – vår insektsfarm samarbetar med lokala företag och producenter och tar tillvara på matsvinn. Larverna omvandlar sedan effektivt matavfallet och biprodukterna till högkvalitativt protein, vilket gör produktionen cirkulär och mycket resurseffektiv.

Djurens välbefinnande och hälsa

En annan viktig faktor för många konsumenter är djurens välbefinnande inom köttindustrin. Ur ett etiskt perspektiv finns det flera aspekter att ta hänsyn till, men om vi ser till hundfoderbranschen som helhet gör den lägre spårbarheten det svårare för konsumenten att veta hur djuren levde och hanterades. Beroende på vilket land köttet kommer ifrån finns det olika standarder för djurskydd och slakt och om antibiotika eller tillväxthormon används. Antibiotikaresistens är idag ett av de största hoten mot vår folkhälsa.

Under uppfödningen av våra insekter används aldrig antibiotika eller tillväxthormoner, eftersom insekter frodas och växer snabbt på egen hand. Insekterna hålls i en livsmiljö som efterliknar deras naturliga, och när det är dags att skörda larverna görs detta genom att kyla ner dem så att de går in i en naturlig dvala och inte är medvetna om ytterligare steg. Det gör att det kan kännas som ett etiskt bättre alternativ som proteinkälla för din hund eller katt, för dig som själv har valt att utesluta kött från din kost. Du kan läsa mer om hur vår insektsproduktion går till här .

Vanliga frågor:

Vilken miljöpåverkan har husdjursfoder?

Studier har visat att våra hundars och katters matkonsumtion står för ungefär en fjärdedel av miljöpåverkan från köttproduktion  Slutsatsen av denna studie är att alternativa proteinkällor är en av lösningarna för att minska detta klimatavtryck. Hur forskare vid SLU kommenterar studien ur ett svenskt perspektiv kan du läsa här.

Alexander et al genomförde en studie 2020 och kom till slutsatsen att sällskapsdjursfoderindustrins inverkan motsvarar ett miljöavtryck på cirka dubbelt så stort som Storbritanniens landarea och skulle göra utsläpp av växthusgaser från sällskapsdjursfoder runt det 60:e landet med högst utsläpp, eller motsvarande totala utsläpp från länder som Filippinerna, ett land med 110 miljoner människor.

Men, är det inte bara slaktavfall som människor inte kan äta som används till hundmat?

Visst skulle det vara fördelaktigt om de enda ingredienserna i dagens hundfoder var mat som människor inte kan äta och därmed tar hand om vårt matsvinn, men så är det tyvärr inte.

Det beror bland annat på konsumenternas ökade efterfrågan på högre kötthalt och mer högkvalitativt och rent kött i produkter till sina hundar, samt trenden med hemlagad och rå hundmat. Miljömässigt är detta ett steg i fel riktning. I den här artikeln från Pet Food Processing rapporteras hur mycket av klimatavtrycket som uppskattas komma från kött av livsmedelskvalitet kontra biprodukter, andra studier ger i genomsnitt 11-22% av livsmedelsprodukter av livsmedelskvalitet i foder för husdjur (Acuff et al).

I studierna ovan som tittar på miljöpåverkan av sällskapsdjursfoder och slutsatsen av Alexander et al, har en lägre påverkan av animaliska biprodukter redovisats, vilket fortfarande visar på en betydande miljöbelastning orsakad av sällskapsdjursfoderindustrin.

I Sverige får vi inte använda slaktavfall till djurfoder, av livsmedelshygieniska skäl. Vi får istället använda livsmedel ur en kategori som kallas animaliska biprodukter. Detta ska inte förväxlas med avfall eller rester, då dessa livsmedel går igenom samma kontroller för att vara godkända. En stor del av de animaliska biprodukterna idag används redan till livsmedel och är fullgoda att äta för människor, annat går till djurfoder och resterande till biogas.

Är det inte värre för miljön att importera torrfoder än att ge kött från lokala källor?

Data visar att ingredienserna i ett foder har en större miljöpåverkan än den sträcka fodret har transporterats. Proteinkällor står för den största miljöpåverkan och koldioxidutsläppen. I denna databas redovisas koldioxidutsläpp för olika typer av livsmedel, där vi kan se att transporter står för en bråkdel av matens totala miljöpåverkan.

Att transportera ett foder med låga koldioxidutsläpp har med andra ord en betydligt lägre miljöpåverkan än att producera foder med höga koldioxidutsläpp i Sverige. Insekterna odlas på vår insektsfarm i Nederländerna, där fodret också produceras för att minska transportsträckan. Nederländerna är en utmärkt utgångspunkt för att göra transportavstånden så låga som möjligt till de 13 länder i Europa vi säljer till.

Transporter inom Sverige är inte heller nödvändigtvis kortare än en transport från Nederländerna till Sverige – det är ungefär lika långt mellan Östersund och Ystad. Var ingredienserna i fodret kommer ifrån spelar också roll för det totala klimatavtrycket. Därför kommer över 99 % av ingredienserna vi använder i vårt foder från Europa, och majoriteten från Nederländerna, för att minimera transportavstånden så långt som möjligt. Alla våra ordrar i Sverige skickas från vårt lager i Borås.

På vilket sätt arbetar ni med hållbarhet inom ert företag?

Vårt hållbarhetsfokus har varit drivkraften bakom vår hundmatsrevolution och anledningen till att petgood grundades och vi lanserade vår första produkt, ett komplett hundfoder baserat på insektsprotein. Men vårt hållbarhetsarbete är större än så – i den här artikeln kan du läsa mer om hur vi arbetar med hållbarhet .

Nyfiken på att läsa mer eller hitta en referens?

På den här sidan har vi samlat artiklar, referenser och forskningsstudier om allt vi älskar: husdjur, hållbarhet, insekter och vår planet.